Utlåtande om studiestödets strukturella utveckling

02.03.10

Uttalanden

Utlåtande 15.1.2010

Till Undervisningsministeriet

Med hänvisning till Undervisningsministeriets begäran om utlåtande den 14.12.2009. Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS utlåtande gällande arbetsgruppspromemorian ”Strukturell utveckling av studiestödet. Syftet är att uppmuntra till studier på heltid på högskolenivå.”

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS understöder speciellt förslaget om studiepenningens knytande till index. Att knyta studiepenningen till index skulle säkra studiepenningens tillräcklighet för de studerande också på längre sikt. Även om det är högskolestudier som hafts i huvudsaklig åtanke då förslagen uppgjorts är knytandet av studiepenningen till index en viktig åtgärd även för att försäkra studiepenningens tillräckliga nivå för studerande på andra stadiet.

Eftersom förslagen är gjorda med högskolestudier och studerande i åtanke bör det noteras att samma modeller och lösningar uppgjorda för tredje stadiet inte alltid är ändamålsenliga på det andra stadiet.

Helsingfors, den 15 januari 2010

Alina Böling, Tiia Sundberg

Förbundsordförande Generalsekreterare

De nationella studerande -organisationernas metoder för förlängda arbetskarriärer

24.02.10

FSS nytt

De nationella studerandeorganisationerna presenterade onsdagen den 24.2 sina förslag för hur arbetskarriärerna kan förlängas. Nedan finns organisationernas gemensamma ställningstaganden och förslag. Du kan även ladda ner programet som .pdf nedan

Färre mellanår - och andra bra åtgärder för förlängda arbetskarriärer.pdf

Färre mellanår och andra bra åtgärder för förlängda arbetskarriärer

Vi vill in i arbetslivet – om vi bara skulle bli insläppta.

Vi vill ha en bra utbildning och bli färdiga.

Så här kan man förenkla det:

En smidig och snabbare start på  studierna

Varje studerande har rätt till en individuell studiehandledning efter eget behov och utgångsläge. Tillräcklig studiehandledning hjälper studerande att snabbt och smidigt komma vidare till nästa utbildningsstadium. Dessutom minimeras felaktiga utbildningsval bland studerande, samtidigt som deras karriärplanering stärks.

För att förenkla övergången från ett utbildningsstadium till ett annat måste överlappningar och överflödiga hinder avskaffas från ansökningsprocesserna. Övergångsskedet från ett stadium till ett annat får inte placera de sökande i regionalt och ekonomiskt ojämlika positioner.

Välmående studerande blir välmående arbetstagare

Alla studerande måste garanteras en jämlik möjlighet till heltidsstudier. Tillräcklig utkomst och stödtjänster som beaktar de studerandes behov möjliggör studieframgång och att studierna framskrider. Studiemiljön skall stöda studieförmågan och gemenskapen samt de studerandes hälsa och kondition i olika livssituationer. Undervisningen skall vara högklassig och studiemetoderna meningsfulla och flexibla. Studieförmåga skall integreras i all undervisning.

Studerande är en viktig del av skol- eller högskolesamfundet, vilket bör märkas i samfundets beslutsfattande.

Smidigt in i arbetslivet

Färdigheter inför arbetslivet skall integreras som studiehelheter i andra samt tredje stadiets undervisning. Unga oroar sig för sin framtida sysselsättning och huruvida de kommer att orka med arbetet. På grund av detta måste frågor gällande arbetslivet behandlas bättre redan under studietiden.

Unga bör ha en realistisk möjlighet till integrering i arbetslivet redan under studietiden. En viktig kontakt till arbetslivet uppstår under den till studierna hörande, handledda arbetslivspraktiken, vars genomförande understöds ekonomiskt. Även sommarjobb främjar ungas arbetskarriärer.

Från en utbildningsnivå till en annan

Resurserna för samt kvaliteten på  studiehandledningen bör förbättras, speciellt på andra stadiet. Arbetslivsfärdigheter bör inkluderas som studiehelheter i andra och tredje stadiets undervisning.

Samtliga som blir färdiga från grundskolan bör garanteras en studieplats på andra stadiet, eller handledning.

Militärtjänstgöringens tidtabeller bör anpassas efter högskolornas terminer och möjliggöra deltagande i tenter för värnpliktiga. Värnpliktiga bör även få studie- eller arbetslivshandledning efter avslutad tjänstgöring.

Intagningen till högskolorna bör ske till såväl höst- som vårterminerna. Det bör skapas ämnesspecifika nationella inträdesprov med betoning på hur väl de sökande lämpar sig för utbildningen.

Eftersträvad effekt på arbetskarriären: ca 1,5 år

Väl framskridande studier och välmående studerande

Under sommarterminen måste det erbjudas tillräckligt med meningsfulla kurser. Avläggandet av studierna måste kunna ske flexibelt.

Undervisningsanstalterna bör försäkra sig om att deras studerande kan avlägga sina studier inom utsatt tid.

Studieförmågan bör främjas systematiskt och anses vara precis lika betydelsefull som arbetsförmågan.

Kunskap och kunnande som uppnåtts före studierna inletts bör värdesättas och beaktas.

Högskolorna bör förbinda sig till att ordna heltäckande, förmånliga och lätt tillgängliga motionsmöjligheter.

Eftersträvad effekt på arbetskarriären: ca 0,7 år

Att hitta sin egen plats i arbetslivet

Yrkesmässigt kompetensgivande praktikplatser skall vara tillgängliga för alla. Läroinrättningarna och arbetslivet bör garantera en god praktikhandledning. Olika stadiers utbildningsanstalter och arbetslivet bör uppmuntras till intensivare samarbete under studietiden.

Arbetstagare bör erbjudas motionsmöjligheter under arbetstid. Läroverken måste å sin sida se till att studerande har möjligheter att bli sysselsatta i ett yrke som motsvarar deras utbildning.

Eftersträvad effekt på arbetskarriären: ca 0,6 år

Gemensam inverkan på arbetskarriären: 2,8 år

Inkomster i statens kassa: 8,4 miljarder euro

Samhällelig inverkan – priceless

Tilläggsuppgifter:

Finlands Studentkårers Förbund (FSF) ry, ansvarig för arbetslivsfrågor Hannu Jaakkola 
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , 044 906 5002

Suomen lukiolaisten liitto SLL, ordf. Teppo Säkkinen
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , 045 129 6812

Ammattiin Opiskelevat, SAKKI, ordf. Susanna Haapalainen
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , 050 337 4650

Suomen Opiskelija-Allianssi OSKU, ordf. Sami Hänninen
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , 050 406 3543

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS, ordf. Alina Böling
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , 044 277 8669

Finlands Studentkårers Förbund, FSS. Matti Parpala
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , 044 906 5007

Förbundet för Studerandekårer vid Yrkeshögskolorna i Finland SAMOK, ordf. Simo Takanen
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , 050 389 1000

Studerandenas idrottsförbund OLL, ordf. Kaisa Myllylä
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , 044 780 0211

Akavan opiskelijavaltuuskunta AOVA, ordf. Tuomas Meriniemi
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , 050 538 5482

STTK-Opiskelijat, ordf. Saku Jokisalo
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , 040- 548 7938

JK: Det finns rum för förbättring i grundskolans elevvård

24.02.10

Nytt i skolvärlden

Det förefaller som om elevvården inte skulle fullföljas i grundskolorna på den nivå som lagen om grundläggande utbildning förutsätter, bedömer justitiekansler Jaakko Jonkka. Tillgången på elevvård varierar mellan kommunerna och exempelvis skolpsykologverksamhet står sällan till buds i skolor med mindre än hundra elever och i rätt liten utsträckning utanför södra Finland. På basis av de utredningar som getts anser justitiekanslern att det är oroväckande att tillgången på elevvård inte fullföljs likställt, utan de ort- och skolbetingade skillnaderna ser ut att vara avsevärda. Situationen som pågått redan en längre tid är oroväckande med tanke på förverkligandet av de grundläggande fri- och rättigheterna.

Justitiekanslern inledde i januari 2009 på eget initiativ en undersökning om arbetsförhållandena i skolor. Bakgrunden till initiativet utgjordes av uppgifter som förekommit i offentligheten och framgått av olika utredningar, och som rättsligt motiverat frågan hur likställt elevvården och säkerhetskraven i skolorna fullföljs i praktiken. Justitiekanslern begärde i ärendet en riksomfattande utredning av undervisningsministeriet genom att använda exempelfall från fyra olika kommuner.

Justitiekansler Jaakko Jonkka har bett undervisningsministeriet att före utgången av år 2010 göra en bedömning av den utveckling som skett i elevvården och dess jämställda fullföljande under innevarande år och huruvida det fortfarande existerar brister i en tillräcklig elevvård och dess likställda fullföljande. Justitiekanslern ber att undervisningsministeriet även informerar om de konkreta åtgärder som ministeriet ansett vara befogade att vidta.

Virkkunen "Svenska redan i femman"

16.02.10

Nytt i skolvärlden

Undervisningsminister Henna Virkkunen (Saml) föreslår i en intervju med tidningen Keskisuomalainen idag att svenskaundervisningen i finskspråkiga skolor kunde båbörjars redan på femte klass i grundskolan.

– Ju yngre man är när man börjar studera ett nytt språk, desto lättare är det. Den nuvarande åldern på tretton år är kanske inte den mest gynnsamma tiden att börja plugga svenska, säger Virkkunen till Keskisuomalainen.

Virkkunen finner stöd för sin åsikt både bland Folktinget och svensklärarna i Finland.

Intrevjun i Keskisuomalainen
Hufvudstadsbladet rapporterar

Vad tycker du, borde man börja med svenska tidigare i grundskolan i finska skolor? I dagens läge börjar de svenska eleverna läsa finska senast på trean.

Var med och påverka grundskolans nya läroplan!

15.02.10

Nytt i skolvärlden

Utbildningsstyrelsen har på sin nätplats i samband öppnat ett diskussionsforum där man får tycka till om hur grundskolans läroplan, som just nu är i sin tidiga förberedelsefas, borde se ut. Diskussionerna som är på forumet sammanfattas och används av den arbetsgrupp som tillsatts för att förbereda den nya läroplanen.

Var med och diskutera hur framtidens grundskola borde se ut! Bara en elev vet hur det är att var elev och därför är skolungdomarnas åsikt speciellt viktig!

Gå till diskussionsforumet här.