Uttalanden

FSS: Studentexamensnämndens arbete under all kritik

29.09.11 Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS fördömer återkommande översättningsfel i de svenskspråkiga studentexamensproven. I höstens studentprov i lång matematik förekom ordet "meridian" där det borde ha stått "median", vilket gjorde uppgiften ologisk.

"Ett jämlikt prov för finsk- och svenskspråkiga skribenter borde vara en självklarhet, det ska finnas en absolut nolltolerans för olikheter i översättning och innehåll." säger förbundets ordförande Ida Kreutzman.

Studentexamensresultaten är väsentliga för studentens framtida studier, och felskrivningar i proven skapar förbryllning i en färdigt stressande provsituation. Skribenterna jämförs dessutom alltid med varandra, oberoende av vilket språk de skrivit på, och får sina resultat därefter.

"Dessutom betalar ju skribenterna en betydande summa för att över huvudtaget få skriva proven, då är det minsta man kan förvänta sig ett felfritt prov." påpekar Kreutzman.

Det är inte första gången studentproven drabbas av onödiga fel. Bland annat i studentprovet i fysik våren 2011 hade en uppgift översatts så dåligt till svenska att den var omöjlig att utföra.

"En ursäkt av studentexamensnämnden räcker inte. Studentexamensnämndens arbetssätt bör utförligt granskas och kompenseringar åt skribenterna är på sin plats." anser Kreutzman.

Ytterligare information fås av
Förbundsordförande Ida Kreutzman
Tfn 044 277 8669

Student- och ungdomsorganisationerna: Även kärleken ska vara jämlik

30.06.11 Tretton finländska student- och ungdomsorganisationer är besvikna på att det i regeringsprogrammet inte står något om att förverkliga en jämlik äktenskapslag.

"Vi hoppas att riksdagen är beredd att bära det ansvar som den fått och att riksdagen så fort som möjligt stiftar en lag som gör det möjligt att ingå äktenskap oberoende av parternas könstillhörighet. I en rättsstat ska människors rättigheter inte vara beroende av deras sexuella läggning", påminner organisationernas ordförande.

Den finska äktenskapslagen gör det möjligt endast för par bestående av en man och en kvinna att ingå äktenskap. Samkönade par kan registrera sitt partnerskap, men registreringen ger inte samma rättigheter som ett äktenskap.

"Varför upprätthålla två olika system för att göra parförhållanden officiella? Varje parförhållande är unikt - men i statens ögon borde förhållandena vara jämlika oberoende av vilka som älskar varandra", påpekar ordförandena.

En jämlik äktenskapslag har redan stiftats i bland annat Sverige, Norge, Spanien, Kanada, Portugal, Island och Argentina. Sexuella minoriteters rättigheter har även diskuterats inom Förenta nationerna flera gånger under den senaste tiden. Senast i juni fördömde FN:s råd för mänskliga rättigheter diskriminering på grund av sexuell läggning.

"Även Finland bör ta del av den internationella utvecklingen och upphöra med att försätta människor i ojämlik ställning till följd av deras sexuella läggning. Förhoppningsvis kan Pride-folket fira sina äktenskap redan nästa år", hoppas ordförandena.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS, ordförande Ida Kreutzman

Keskustan opiskelijaliitto, ordförande Markus Ylimaa

Samlingspartiets Studerandeförbund Tuhatkunta rf, ordförande Jenny Nyman

Liberala Studerande LSK, ordförande Mats Biström

Socialdemokratisk Ungdom rf, ordförande Timo Kontio

Sosialidemokraattiset Opiskelijat SONK ry, ordförande Sarita Niemi

Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto - SAKKI ry, ordförande Susanna Haapalainen

Suomen Opiskelija-Allianssi OSKU ry, ordförande Riina Kutvonen

Finlands Studentkårers Förbund FSF rf, ordförande Katri Korolainen-Virkajärvi

Svensk Ungdom, ordförande Fredrika Åkerö

Vasemmistonuoret ry, ordförande Li Andersson

Vasemmisto-opiskelijat ry, ordförande Katri Immonen

De gröna unga och studerandenas förbund, ordförande Paloma Hannonen och Inka Venetvaara

FSS: Skär inte i undervisningen

21.06.11

Ställningstagande 21.6.2011

Finlands Svenska Skolungdomsförbund är kritiska mot de nedskärningar som hotar utbildningssektorn enligt det nya regeringsprogrammet. Ur programmet framgår att man bara inom Undervisnings- och Kulturministeriet planerat att spara över 300 miljoner euro.

"En av tyngdpunkterna i programmet är utbildning som en förutsättning för Finlands utveckling. Man har tagit unga i beaktande." säger förbundets ordförande Ida Kreutzman. "Ändå har man tänkt spara in över 300 miljoner euro på utbildning och ungdomsverksamhet. Det är både motstridigt och ohållbart, vi måste satsa också ekonomiskt för att även i framtiden kunna ha ett skolsystem i världsklass."

FSS ser trots detta också mycket bra i regeringsprogrammet. Speciellt positivt ser förbundet på att elevkårernas ställning kommer att stärkas även i grundskolan, och att man på så sätt vill öka demokratin i skolorna. Regeringen kommer dessutom att jobba för att alla ges möjligheten till en studieplats efter grundskolan, att studiehandledningen utvecklas samt att studiestödet på andra stadiet ses över och korrigeras, helt enligt FSS målsättningar.

- "Det ser bra ut på papper" kommenterar Kreutzman. "Här finns många bra saker som vi redan länge arbetat för. Nu måste man se till så att dessa också förverkligas i praktiken."

Flera kärnfrågor för förbundet nämns inte i programmet, men FSS kommer även i fortsättningen att aktivt lobba för bland annat en sänkning av rösträttsåldern till 16 i alla val samt slopandet av studentexamen i dess nuvarande form.

 

Ytterligare information fås av
Förbundsordförande Ida Kreutzman
Tfn 044 277 8669

Vår utbildning är världsklass

10.06.11 Den finlandssvenska skolan är inte i fara. I den jämförelse som svenska Kulturfonden presenterade för en tid sedan framgick visserligen att de svenskspråkiga niondeklassisterna ligger efter sina finskspråkiga jämnåriga i läsning, naturvetenskaper och matematik. Det ingen idé att blunda för fakta eller försöka bortförklara siffrorna, det finns en skillnad och den är tydlig. Det gäller dock att se helheten, innan vi börjar dra ut barnen ur den svenskspråkiga skolan.

De finlandssvenska eleverna halkar efter, men är trots det fortfarande framför hela övriga norden, och ligger i världstoppen i alla kategorier. Det går ingen nöd på oss. Att det finns en marginal till det finskspråkiga skolorna är värt att uppmärksamma och diskuteras, men samtidigt kan vi fundera över vilka mål vi verkligen vill nå med vår utbildning. Måste vi vara högst på pallen? De andra toppländerna som i PISA-jämförelsen samsas om rampljuset med Finland, däribland Sydkorea och Hongkong, är länder där skolan har ryktet av att främst vara en institution där de unga under långa dagar och hård disciplin matas med stora mängder information. Och visst fungerar det, i jämförelsen tar man hem medaljerna.

I något skede av PISA-hysterin tycks grundtanken om vad skolan handlar om på något sett ha tappats bort. Kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskaper är visserligen grundläggande i utblidningen, men att gå i grundskolan handlar främst om att växa upp och hitta sig själv. Det må låta som en kliché, men så är det, unga människor spenderar en stor del av sitt liv mellan skolans fyra väggar, och då skall allt inte handla om trycksvärta. En av de allra viktigaste faktorerna är skoltrivsel, både för personal och elever. Trivs man, kommer man även att göra väl ifrån sig. I det verkliga livet betonas dessutom plötsligt saker som social kompetens och samarbetsförmåga, då hjälper ingen matematikbok dig.

Den största oron i PISA-undersökningen är skillnaden mellan pojkar och flickor, speciellt i läsning där flickorna är långt före. Detta gäller i stort sett hela världen men skillnaderna är ovanligt stora i Finland. Det är det vi borde fokusera på, istället för att gå och oroa oss för vår finlandssvenska skola. Skolan måste utvecklas, men den måste göra det nationellt. Bara då kan vi se till att alla ges rätten till en jämlik och kvalitativ utbildning.

Ida Kreutzman
Ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund

FSS: Oroväckande med allt större regionala skillnader mellan gymnasierna

13.05.11 Ställningstagande 13.5.2011

Enligt de gymnasielistor som YLE:s nyheter publicerade på onsdagen, 11/5, finns det stora skillnader mellan gymnasier på olika håll i landet. Från de stora städernas gymnasier fortsätter fler studeranden på universitet, än från de gymnasier som finns ute på glesbygden, där många främst väljer att studera vidare i yrkeshögskola.

I gymnasielistorna rankades gymnasierna efter hur många av de färdiga studenterna från 2008 som direkt efter gymnasiet fortsätter studera på antingen universitet eller yrkeshögskola. I toppen på universitetslistan syns många av de gymnasier som i andra undersökningar klassats som elitgymnasier, där även medeltalet bland nya studeranden är bland de högsta i landet. Gemensamt för de flesta av dem är att de är belägna i de stora universitetsstäderna. Det finns dessutom förhållandevis många svenskspråkiga gymnasier i toppen.

De gymnasier som placerar sig högt på listan över antalet studeranden som fortsätter till yrkeshögskola är främst gymnasier som är belägna långt ifrån de stora städerna.

"Resultaten är oroväckande, men inte förvånande", anser Finlands Svenska Skolungdomsförbunds ordförande Ida Kreutzman. " Helt tydligt är det avgörande för din framtid i vilket gymnasium du går. Att det skapas elitgymnasier i de stora städerna, där antagningsgränserna är skyhöga men framtidsutsikterna goda, skapar ojämlikhet då unga från landsbygden inte har samma möjligheter att söka in. De regionala skillnaderna har växt, och det oroar mig."

FSS anser att regional jämlikhet aktivt måste förespråkas, alla dörrar skall fortfarande vara öppna efter en avslutad gymnasieutbildning oberoende av var den skett.

Bland de största problemen som FSS ser i YLE:s nyheters sammanställning är dock att endast en tredjedel av de som blir färdiga från gymnasiet fortsätter studera på tredje stadiet direkt. Många tvingas till ofrivilliga mellanår för att det inte kommit in på den utbildning de sökt sig till.

"Ofrivilliga mellanår är något som belastar både staten och individen", säger Ida Kreutzman. "Sammanställningen visar tydligt att det finns behov av en ökad och förbättrad studiehandledning. Dessutom är den ytterligare ett skäl att förnya hela gymnasieutbildningen. Gymnasiet är en skola som skall lära en för livet, man skall få en jämlik och allmänbildande utbildning. Helt tydligt är fallet inte så just nu."

Tilläggsuppgifter:
Ida Kreutzman +358 (0) 44 277 8669