Tal: Studiestödet

FSS förbundsordförandes tal under Undervisningsministeriets diskussionstillfälle kring studiestödet

Minister Stefan Wallin,
Bästa kamrater,

I dessa ekonomiskt svåra tider har man börjat föra en allt hårdare politik i vårt land och beslut som för bara ett par månader sedan skulle ha föranletts av protester, låter man passera utan desto mera hejhallå. Nu börjar folk vakna upp och reagera på att man endast tycks beakta hårda värden i beslutsfattande; ekonomi, effektivitet, osv.

Trots att man på såväl nationellt som lokalt eller personligt plan tvingas tänka om och ändra kurs då situationen förändras så drastiskt som den gjort under det senaste halvåret, är det viktigt att inte glömma bort de värderingar man står för och vilket mål man strävar mot i det långa loppet. Därför är Finlands Svenska Skolungdomsförbund tacksamma för att Minister Wallin just i dessa tider valt att tillsätta en arbetsgrupp vars uppgift är att reformera studiestödet.

En reform av studiestödet är minst sagt efterlängtad och kommer inte en dag för tidigt. Arbetsgruppens uppgift är att utarbeta ett förslag på en reform av studiestödet som sporrar till heltidsstudier. I dagsläget är det ytterst få som får ekonomin att gå runt enbart med hjälp av studiestödet. Minister Wallin har kläckt idén om morotspengar och liknande lösningar, som skulle sporra till att slutföra studierna tidigare än vad genomsnittsstuderanden gör idag. Att det är morot och inte piska vi skall ta till när det kommer till att uppmuntra till helhetstudier hoppas jag att alla kan vara överens om, men då orsaken till att studerande arbetar vid sidan av och studierna drar ut på tiden är att det för många inte finns något alternativ, är en examenspeng ett ohållbart alternativ. Risken är att dessa pengar inte hamnar i fickan på den som skulle ha behövt dem, utan att de som redan har råd att studera på heltid får en liten bonus. Därför är alla studerandeorganisationer överens om att en rejäl höjning av det allmänna studiestödet är nödvändig.

Om en höjning av studiestödet är nödvändig för att möjliggöra heltidsstudier, så är en granskning av själva stödsystemet nödvändig för att alla grupper jämlikt skall kunna välja bland de studiemöjligheter och framtidsvägar som passar en själv. FSS vill i arbetsgruppen betona studiestödets roll i skapandet av jämlikhet och lika möjligheter. Att studiemöjligheter och framtidsval systematiskt hänger ihop med social och ekonomisk bakgrund är inte acceptabelt och studiestödet kan ha en nyckelroll i motverkandet av detta.

Det första vi tänker på är slopandet av innebörden av föräldrarnas inkomster för studiestödet för 18-19-åringar. Att studera på andra stadiet är inte gratis och kostnader för läromedel och yrkesutrustning samt examensavgifter kan uppgå till tusentals euro per person och examen, det dubbla om man studerar för s.k. kombi-examen. Att föräldrarnas inkomster påverkar huruvida du får stöd eller inte är orättvist och en dålig tolkning av lagen, anser vi. Särkilt självständigt boende studerande befinner sig i en ofördelaktig position. Bostadstillägget begränsas så fort någon av föräldrarna tjänar mer än 1500 € och att detta inte motsvarar faktiska behov som finns torde vara tydligt för oss alla.

Grupper för vilka slopandet av behovsprövningen är särskilt aktuellt är förutom studerande vid yrkesläroanstalter exempelvis svenskspråkiga studerande. Avstånden mellan svenskspråkiga skolor är på många orter flerdubbelt längre än avstånden mellan finskspråkiga skolor och studiestödet för andra stadiets studerande har en stor inverkan på vilka egentliga studiemöjligheter du har. Många gymnasielinjer och yrkesinriktningar erbjuds bara på ett ställe i regionen eller i hela landet och erbjuder skolan inte internatboende är det föräldrarna som står för utgifterna. Det skulle vara upplysande att granska hur många studerande som flyttar hemifrån för att studera på andra stadiet, om modersmålet inverkar samt huruvida val av studieort hänger ihop med socioekonomisk bakgrund.

En grupp som nästan helt uteslutits från stödsystemet är 17-åriga studeranden. Barnbidraget upphör efter att16-åring fyllt 17 och sedan är man så gott som utesluten ur stödsystemet framtill man fyller 18 eller 20. Stödsystemet borde bygga på verkliga behov och eventuell avsaknad av möjligheter en studerande har och inte på hans / hennes ålder.

Studiestödsmodellen för andra stadiet är främst en dålig kopia av studiestödet i övrigt och vi hoppas att arbetsgruppen skall komma att utreda huruvida man kunde utveckla ett helt nytt stödsystem för andra stadiet.

Vi har exempelvis lekt med följande tanke: då barnbidraget upphör, börjar den som studerar på andra stadiet tillhöra studiestödskategorin och tilldelas ett icke-behovsprövat studerandebidrag som motsvarar dels de utgifter som barnbidraget tidigare täckte, dels en summa som motsvarar de månatliga utgifter för studiematerial och yrkesutrustning. Självständigt boende andra stadiets studerande kunde därutöver stödas med bostadstillägg om internatboende inte erbjuds. Därutöver kunde det finnas en studiepenning vars behov prövas mot den studerandes egna samt föräldrarnas inkomster fram till att man fyllt 18.

Detta är långt ifrån ett kostandsneutralt förslag och risken är att endast sådana "tillåts" i dessa ekonomsikt strama tider. Men barn och unga går aldrig i repris och får därmed aldrig bli sparobjekt. Att varken indexbinda eller höja studiestödet tolkar vi som en inbesparning, liksom utifall vi skulle gå mot ett lånebaserat studiestödssystem. De som tar lån är främst de som inte har några andra val. Från arbetsgruppen som utarbetat ett förslag för hur studerandeföräldrars situation skall utvecklas känner vi till att studerandeföräldrar i dagsläget tillhör gruppen som tar flest och störst lån, eftersom alternativen till att få ekonomin att gå ihop är ytterst begränsade jämfört med andra grupper. Att ta lån för att klara sig ekonomiskt skall inte behöva vara nödvändigt för en andra stadiets studerande, eftersom man i det skedet inte skall tvingas stänga framtidsdörrar och begränsa sig till någon viss yrkesväg. Det är även därför vi ser det som ytterst viktigt att utveckla ett skilt studiestödssystem för andra stadiets studerande.

Men som ministerns specialmedarbetare Anna Bertills uttryckte det: ingenting är bestämt, vi börjar från tomt bord. Vi går nu inför en historisk process i reformerandet av studiestödet och jag hoppas att vi alla inser hur viktigt arbetsgruppens arbete är. Det är av största vikt att en mängd olika perspektiv och åsikter tas i beaktande inför reformen. FSS kommer att göra sitt bästa för att höra den grupp man vi representerar, andra stadiets studerande, och uppmanar alla andra att göra detsamma.

Med hopp om ett lyckat samarbete mot ett mer rättvist samhälle,