Utlåtande till arbetsgruppen som dryftat förflyttande till utbidlning samt avläggandet av examen

Utlåtande 30.4.2010

Till Undervisningsministeriet

Med hänvisning till arbetsgrupps promemorian ”Ei paikoillanne, vaan valmiit, hep!” (dnro. 30/040/2009) ger Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS här sitt utlåtande om de förslag arbetsgruppen som dryftat förflyttningen till utbildning samt avläggandet av examen avgett.

Allmänt

Finlands Svenska Skolungdomsförbund anser många av arbetsgruppens förslag som strävar till åtgärder att få bort flaskhalsarna ur övergången från ett utbildningsstadium till ett annat samt maximera befolkningsandelen med åtminstone en andra stadiets examen, vara positiva och ha ett viktigt ändamål. En utebliven studieplats på andra stadiet, avbrott i studierna eller en överdrivet lång väntan på inträde till tredje stadiets studier sätter såväl den enskilde i en ekonomiskt samt samhälleligt ogynnsam position och gynnar inte heller samhällsekonomin.

Att garantera rätten, tillgången och möjligheten till utbildning på andra och tredje stadiet är ett viktigt mål, då det gäller stärkandet av såväl individers och samhällets välmående. En effektivering av utbildningssystemets genomflöde bör sträva till att riva ner de hinder som finns på vägen för de studerande istället för att piska studerandena över hindren.

3. Effektiverandet av andra stadiets studier

1-2: FSS ser målet med att inkludera hela årsklassen i andra stadiets utbildning som absolut nödvändig. I detta avseende är garanterandet av ett tillräckligt antal studieplatser avgörande, men även möjligheten att avlägga en examen till exempel genom läroavtal och precis som arbetsgruppen föreslagit, en effektivering av yrkesstarten.

Då det inte alltid är möjligt för den studerande att utföra andra stadiets examen på hemorten är det nödvändigt att man tryggar utkomsten för andra stadiets studerande.

Förutom att utveckla den studiehandledning som förbereder för vidare studier måste man se till och garantera en studiehandledning som stöder den studerande till att genomföra studierna på andra stadiet. Stöd och vägledning i genomförandet av studierna på andra stadiet minskar avbrotten av studierna samt onödiga förlängningar i avläggandet av andra stadiets studier.

6. Sökandet till utbildning

1-4: Det är glädjande att arbetsgruppen i sina förslag valt att sätta en stark fokus på studiehandledningen. Att satsa mera resurser på en ändamålsenlig och personlig studiehandledning är nödvändigt för att garantera att de studerande slutför sina studier på det andra stadiet och får en ändamålsenlig handledning för fortsatta studier. Då det gäller förbättrandet av studiehandledningen är det viktigast att se till att det finns tillräckligt med studiehandledare per studerande. FSS anser en heltidsanställd studiehandledare per 200 studerande vara ett passligt antal.

5: FSS ser stärkandet av det mångprofessionella samarbetet samt det sökande ungdomsarbetet som en viktig åtgärd för att förebygga utslagning bland elever och studerande. En god elev- och studerande- vård samt studiehandledning fungerar även i förebyggande syfte och därför bör tillräckliga resurser garanteras även för dessa.

10-11: Ökandet av studentexamensbetygets betydelse i antagningen till högskolorna ställer krav på en reform av de nuvarande studentproven. De nuvarande studentproven mäter de studerandes kunskap på ett ensidigt och sporadiskt sätt. Ett ökat urval av utvärderingssätt, till exempel muntliga prov och portfoliearbeten, är motiverat. Att utveckla ett slutprov för gymnasiet som också uppmärksammar och utjämnar de resultatskillnader som kan ses mellan könen krävs också för att kunna öka studentexamens vikt i antagningen.

En reform som ökar studentexamens tyngd i ansökan till fortsatta studier får inte heller förändra gymnasiets allmänbildande karaktär. Redan nu sker ofta gymnasieundervisningen med en ensidig inriktning på studentexamen.

Ansökningssystemet till högskolorna får inte skapa behov till förberedande undervisning i form av prepkurser som det nuvarande ansökningssystemet gör. Ansökningsprov som med de baskunskaper studerandena har från andra stadiet mäter passligheten till studievalet i fråga kan dock vara motiverade.

FSS ser målet med en reform av ansökningssystemet som ett system som mäter kunskap och passlighet på ett jämlikt och mångsidigt sätt. Antagningen av studerande får inte påverkas av social eller ekonomisk bakgrund, kön, regional tillhörighet eller andra liknande faktorer. Antagningssystemet får inte heller skapa återvändsgränder för de studerande genom att till exempel göra studentbetyget till den ända vägen in i universiteten.

14: Ett gemensamt elektroniskt ansökningssystem för högskolorna underlättar processen praktiskt för den sökande och FSS välkomnar denna reform.

Helsingfors, den 30 April 2010

Alina Böling, Tiia Sundberg

Förbundsordförande Generalsekreterare