Ställningstagande: indexbind studiestödet

02.03.11 Ställningstagande 1.3.2011

En glömdes bort – indexbind studiestöd 1.1.2012

De riksomfattande student- och ungdomsorganisationerna kräver att
studiestöd binds till folkpensionsindexet fr.o.m. 1.1.2012.

Idag, 1.3.2011, binds i enlighet med Sata-kommitténs rekommendationer
familjeförmånerna samt rehabiliterings- och sjukpenningen till
folkpensionsindexet, som följer förändringarna i konsumentpriserna.
Man har motiverat en indexbindning av förmånerna med att det anses
trygga köpkraften och med att man vill kompensera låginkomsttagarna
för höjningen av konsumtionsskatterna. Indexskyddet ses även som
rättvist, eftersom alla andra förmåner följer utvecklingen av
levnadskostnaderna.

Men en förmån glömdes bort! Från 1.3.2011 är studiestödet den enda
minimiförmånen vars nivå inte är bunden till ett index som följer
levnadskostnaderna. För mottagarna av förmånen är det viktigt att
förmånernas köpkraft bibehålls. Till exempel har en högskolestuderande
i medeltal 13 euro per dag till sitt förfogande efter utgifter för
boende. Studerandes köpkraft försvagas kontinuerligt i och med att
inflationen ökar och konsumtionsskatterna stiger.

Köpkraften för studiepenningen har försvagats med 13 % sedan 1992 då
det nuvarande studiestödssystemet skapades. År 2008 höjdes
studiepenningen med 15 procent och inkomstgränserna med 30 procent.

"Beslutet var välkommet och i rätt riktning, men utan indexskydd
förlorar höjningen sitt värde på några år. Därför är det av största
vikt att studiestöd, i likhet med andra förmåner, indexbinds så fort
som möjligt", påminner ordförande Katri Korolainen-Virkajärvi från
Finlands studentkårers förbund (FSF).

Om man år för år låter studiestödets köpkraft försvagas måste
studerande komplettera sin utkomst genom att förvärvsarbeta på
bekostnad av studierna. I värsta fall kan detta leda till att
studierna drar ut på tiden och att inledningen på yrkeskarriären
senareläggs. Genom att binda studiestödet till index tryggar man en
säker inkomst för studerande och möjliggör att studierna framskrider.

"Att indexbinda studiestödet skulle vara socialt rättvist och
utbildningspolitiskt vettigt! När studiepenningens köpkraft har
säkrats är det möjligt att i lugn och ro fundera på framtiden för
studiestödet", konstaterar ordförande Susanna Haapalainen från SAKKI
r.f.

Kostnaden för indexbindningen beräknas till cirka 60 miljoner euro
under den kommande valperioden, men även som mest endast lika mycket
som den ekonomiska tillväxten. Utan indexskydd bedöms köpkraften för
studiestödet redan i slutet av inkommande regeringsperiod vara på
samma nivå som före höjningen år 2008. De riksomfattande student- och
ungdomsorganisationerna anser att man så fort som möjligt, efter att
nästa regeringsperiod inletts, måste förverkliga en indexbindning av
studiepenningen.


Fakta om studiestödssystemet och studerandes utkomst:

Studiestödssystemet består av studiepenning (298 €/mån för
högskolestuderande, 246 €/mån för studerande på andra stadiet),
bostadstillägg (26,90–201,60€/mån) och studielån (300 €/mån). För att
få studiestöd måste den studerande ha tillräcklig framgång i
studierna. En högskolestuderande måste avlägga 4.8 studiepoäng per
studiestödsmånad, vilket innebär cirka 130 timmar av studier.
Studiepenningen för studerande på andra stadiet som är yngre än 20 år
kan sänkas till följd av föräldrarnas inkomst.

En studerandes utkomst utgörs förutom studiestödet av arbetsinkomster
och stöd av föräldrar eller närstående. För en högskolestuderande som
bor ensam utgör dessa totalt i medeltal 771 euro per månad.
Boendeutgifterna för en ensamboende studerande, vilka utgör den
största gruppen bland högskolestuderande (42 %), är 370 euro i
månaden. (Studentundersökning 2010)

Sammanlagt mer än 80 000 högskolestuderande upplever att de inte har
tillräcklig finansiering för sin studietid. (Studentundersökning 2010)

Kampanjsidor: www.opintoraha.fi
Facebook.com: www.facebook.com/indeksiin

AKAVAn opiskelijavaltuuskunta AOVA
ordförande Ted Apter

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf.
ordförande Alina Bölling

Keskustan Opiskelijaliitto ry
ordförande Markus Ylimaa

Liberaalit Opiskelijat LSK ry
ordförande Mats Biström

Perussuomalaiset nuoret ry
ordförande Simon Elo

Sosialidemokraattiset Opiskelijat SONK ry
ordförande Sarita Niemi

STTK-Opiskelijat ry
ordförande Ilona Vihlman

Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto – SAKKI ry
ordförande Susanna Haapalainen

Suomen ammattikorkeakouluopiskelijaku