FSS: Oroväckande med allt större regionala skillnader mellan gymnasierna

13.05.11 Ställningstagande 13.5.2011

Enligt de gymnasielistor som YLE:s nyheter publicerade på onsdagen, 11/5, finns det stora skillnader mellan gymnasier på olika håll i landet. Från de stora städernas gymnasier fortsätter fler studeranden på universitet, än från de gymnasier som finns ute på glesbygden, där många främst väljer att studera vidare i yrkeshögskola.

I gymnasielistorna rankades gymnasierna efter hur många av de färdiga studenterna från 2008 som direkt efter gymnasiet fortsätter studera på antingen universitet eller yrkeshögskola. I toppen på universitetslistan syns många av de gymnasier som i andra undersökningar klassats som elitgymnasier, där även medeltalet bland nya studeranden är bland de högsta i landet. Gemensamt för de flesta av dem är att de är belägna i de stora universitetsstäderna. Det finns dessutom förhållandevis många svenskspråkiga gymnasier i toppen.

De gymnasier som placerar sig högt på listan över antalet studeranden som fortsätter till yrkeshögskola är främst gymnasier som är belägna långt ifrån de stora städerna.

"Resultaten är oroväckande, men inte förvånande", anser Finlands Svenska Skolungdomsförbunds ordförande Ida Kreutzman. " Helt tydligt är det avgörande för din framtid i vilket gymnasium du går. Att det skapas elitgymnasier i de stora städerna, där antagningsgränserna är skyhöga men framtidsutsikterna goda, skapar ojämlikhet då unga från landsbygden inte har samma möjligheter att söka in. De regionala skillnaderna har växt, och det oroar mig."

FSS anser att regional jämlikhet aktivt måste förespråkas, alla dörrar skall fortfarande vara öppna efter en avslutad gymnasieutbildning oberoende av var den skett.

Bland de största problemen som FSS ser i YLE:s nyheters sammanställning är dock att endast en tredjedel av de som blir färdiga från gymnasiet fortsätter studera på tredje stadiet direkt. Många tvingas till ofrivilliga mellanår för att det inte kommit in på den utbildning de sökt sig till.

"Ofrivilliga mellanår är något som belastar både staten och individen", säger Ida Kreutzman. "Sammanställningen visar tydligt att det finns behov av en ökad och förbättrad studiehandledning. Dessutom är den ytterligare ett skäl att förnya hela gymnasieutbildningen. Gymnasiet är en skola som skall lära en för livet, man skall få en jämlik och allmänbildande utbildning. Helt tydligt är fallet inte så just nu."

Tilläggsuppgifter:
Ida Kreutzman +358 (0) 44 277 8669