Hej och välkommen till Finlands Svenska Skolungdomsförbunds FSS valrapport för riksdagsvalen 2023!
Vad? Finland har riksdagsval den 2. April 2023, med möjlighet att förhandsrösta den 22.3.-28.3.2023. Riksdagsval ordnas vart fjärde år och då väljs 200 riksdagsledamöter för att representera finländare. Riksdagsledamöterna tar viktiga beslut angående allas vardag och liv, och valen kommer därför att påverka starkt utvecklingen i Finland de kommande fyra åren.
I denna valrapport sammanfattar FSS de centrala frågorna och ämnena för ungdomarna på områden som utbildning, ungdomsfrågor och klimat.
Syftet med denna rapport är att hjälpa dig som skolungdom, oavsett om du är en förstagångsväljare eller en studerande intresserad av samhällsfrågor, att förstå vad de olika partiernas står för.
Denna valrapport kommer att analysera valprogrammen av de 9 största riksdagspartierna. FSS har jämfört partiernas ställningstagande med FSS riksdagsvalsmål på 7 olika frågor. Målet är att ge dig som skolungdom möjlighet att förstå vad de olika partierna står för och hur de skiljer sig från varandra.
Må valrapporten vara till din nytta!
1. Hur ska ungas psykiska ohälsa förebyggas och bekämpas?
Vad? Enligt undersökningarna har ungas psykiska hälsa försämrats de senaste åren, något som ibland beskrivs som ungas mentala hälsokris. Enligt många studier är det svårt att få hjälp till psykisk ohälsa på grund av få stödtjänster och bristfällig personal, och många blir därför utan den hjälp de behöver.
FSS: Olika åtgärder behövs för att förebygga och bekämpa psykisk ohälsa, bland annat borde man garantera alla studerande ett årligt besök till en skolkurator eller psykolog. Stödet måste vara tillgängligt på svenska. Andra åtgärder behövs också, till exempel aktiv mobbningsförebyggande verksamhet, utbildning av skolpersonal och fler stödtjänster för unga.
Socialdemokraterna (SDP): Vill satsa på att stödtjänster för psykisk ohälsa finns tillgängliga med låg tröskel vid sidan om andra tjänster. Enligt SDP måste mera stöd ges åt dem som söker hjälp. SDP vill satsa på stödtjänster av specialnivå och vill sluta med onödig bollning mellan mentalvårdsservice och missbruksvård. SDP tar även upp rollen som föreningar och andra organisationer har i bekämpningen av psykisk ohälsa.
Sannfinländarna: Tar inte ställning i sina program, men har tidigare uttalat om problemet.
Samlingspartiet: Vill satsa på att förebygga problem med hälsan och välmåendet. Samlingspartiet vill bekämpa psykisk ohälsa med terapigaranti och förbättrad mentalvård. Samlingspartiet vill satsa på förebyggande åtgärder så att de mänskliga och sociala kostnaderna orsakade av psykisk ohälsa förblir så små som möjligt.
Centern: Vill satsa på stödtjänster för psykisk ohälsa, men nämner inte unga i kontexten. Enligt Centern ska stödtjänster för psykisk ohälsa erbjudas som närtjänster. Centern vill satsa på förebyggande tjänster, tjänster av låg tröskeln och tjänster av vård gällande psykisk ohälsa. Centern anser också att samhällsklimatet måste förbättras och acceptans av annorlundahet och misslyckanden spelar en avgörande roll i att minska psykisk ohälsa.
De Gröna: Vill ta psykisk ohälsa på lika stort allvar som fysisk ohälsa. De Gröna vill bekämpa psykisk ohälsa främst med terapigaranti, som enligt dem skulle garantera alla vård på kort varsel. De Gröna vill också bekämpa de grundläggande orsakerna bakom psykisk ohälsa och göra samhället mindre prestationsbaserat.
Vänsterförbundet (VF): Vill förbättra tjänsterna för psykisk ohälsa med låg tröskel, genom att ökade resurser och utbildning av personal. VF vill förstärka servicekedjorna så att ytterligare behandling säkras, till exempel efter perioder av kortterapi. VF vill att antalet psykiatriska sjukhusplatser ökas och att missbrukares rätt till tjänster för psykisk hälsa också säkerställs.
Svenska folkpartiet (SFP): Vill skapa ett ungdomspaket för att återställa ungas välbefinnande och mentala hälsa. SFP vill satsa på lågtröskelmottagningar inom mentalvården och chat-tjänster. SFP är också det enda partiet som lyfter upp i frågan den svenskspråkiga servicen. SFP vill också satsa på tillgängligheten och på resurserna av elev- och studerandevården i skolorna. SFP vill också utveckla skolcoachverksamheten.
Kristdemokraterna (KD): Enligt KD måste hjälp för psykiska problem fås tidigt och som närtjänst. KD vill också utöka tillgången till korttidsterapi och andra mentalvårdstjänster, till exempel gruppterapi, med låg tröskel. KD vill också säkerställa tillräckligt många psykologer och kuratorer samt resurserna för barn-och ungdomspsykiatrin.
Rörelse Nu: Vill satsa på tjänster med låg tröskel, med möjlighet till vård med snabb tidtabell. Rörelse Nu vill satsa på resurser istället för olika garantier eller krav. Enligt Rörelse Nu ska tjänsterna vara mångsidiga och flexibla. Enligt Rörelse Nu är nuvarande systemet byråkratiskt och styv, och att det nuvarande systemet inte fungerar.
2. Ska terapigaranti förverkligas?
Vad? Terapigaranti skulle innebära att alla som behöver hjälp med psykisk ohälsa skulle få sitt ärende behandlat inom tre dagar och få vård inom en månad från kontakt till hälsovården. Detta skulle betyda snabbare möjligheter till vård jämfört med nuläget. Kostnaderna för reformen uppskattas till 35 miljoner euro per år.
FSS? Ja, terapigaranti ska förverkligas så att alla får hjälp i rätt tid.
Ja: Samlingspartiet, De Gröna, Vänsterförbundet, Svenska folkpartiet, Kristdemokraterna.
Nej: Rörelse Nu (anser att det behövs resurser, inte garantier)
Tar inte ställning: Socialdemokraterna, Sannfinländarna (har tidigare uttalat stöd), Centern.
3. Ska ett gemensamt åskådningsämne förverkligas?
Vad? Under de senaste årtionden har det förts en diskussion ifall religionsundervisningen och livsåskådningen borde slås ihop till ett gemensamt åskådningsämne. Detta har prövats i vissa skolor i Finland och är i bruk på Åland sedan 2021, men är inte möjligt i större utsträckning med nuvarande lagstiftning.
FSS: Ja. Målet borde vara att öka studerandes kulturella och religiösa förståelse i dagens mångkulturella samhälle.
Ja: Socialdemokraterna, De Gröna och Vänsterförbundet.
Nej: Samlingspartiet, Sannfinländarna, Centern, Svenska folkpartiet, Kristdemokraterna och Rörelse Nu.
Källa: Yles valkompass
4. Ska rösträttsåldern sänkas och hur kan unga engageras i beslutsfattandet?
Vad? Den nuvarande rösträttsåldern är 18 år. Många anser ändå att rösträttsåldern borde sänkas för att ge unga mera möjligheter att påverka och engagera i samhället. Vissa länder som till exempel Österrike har sänkt rösträttsåldern till 16 år.
FSS: Rösträttsåldern ska sänkas till 16 år.
Socialdemokraterna: Tar inte ställning till frågan. SDP vill ändå sänka åldern för att skriva under ett medborgarinitiativ till 16 år. SDP vill också införa ett diskussionsinitiativ till alla över 16-åringar: tillräckligt många underskrifter skulle se en fråga bli diskuterad på kommun-, välfärdsområde-, riksdags- eller EU-nivå.
Sannfinländarna: Tar inte ställning till frågan.
Samlingspartiet: Tar inte ställning till frågan.
Centern: Tar inte ställning till frågan, men har tidigare uttalat stöd för sänkning av rösträttsåldern.
De Gröna: Vill sänka rösträttsåldern till 16 år i alla val och medborgarinitiativ.
Vänsterförbundet: Tar inte ställning till frågan, men har tidigare uttalat stöd för sänkning av rösträttsåldern.
Svenska folkpartiet: Tar inte ställning till frågan. SFP anser ändå att unga ska tas mera i beaktan i beslutsfattande på alla nivåer.
Kristdemokraterna: Tar inte ställning till frågan. KD vill ändå beakta barn i varje beslut och vill ta i bruk en barnutvärdering för alla beslut som tas.
Rörelse Nu: Vill sänka rösträttsåldern till 16 i alla val.
5. När ska Finland vara klimatneutralt?
Vad? Klimatneutralitet innebär ett tillstånd där samhällets påverkan på klimatet är neutralt, alltså det läge då utsläppen är lika med vad kolsänkor (bland annat skog, myr och hav) lyckas binda till sig utsläpp. Då är alltså utsläppen lika med kolsänkorna. Enligt Finlands klimatlag som godkändes år 2021 ska Finland vara klimatneutralt år 2035.
FSS: Hårda åtgärder, även obekväma, behövs för att bromsa klimatkrisen. Hårda åtgärder behövs för att säkerställa liv på jorden.
2035: Socialdemokraterna, Samlingspartiet, Centern, De Gröna, Vänsterförbundet, Svenska folkpartiet.
2050: Sannfinländarna
Tar inte ställning: Kristdemokraterna (anser att 2035 kan vara för ambitiöst), Rörelse Nu (anser ändå att 2035 är för ambitiöst).
6. Hur ska antagningen till tredje stadiet se ut i framtiden?
Vad? Ett nytt antagningsförfarande togs i bruk år 2020 som ökade vikten av studentexamen och minskade vikten av inträdesprov. Målsättningen vara att få unga fortsätta snabbare från andra stadiet till högskolorna. Många har dock kritiserat reformen och anser att reformen ökat ungas stress.
Förstagångskvot: sedan antagningsreformen 2020 har en viss andel av studieplatserna reserverats för de sökande utan en tidigare studieplats.
FSS: Antagningen till tredje stadiet borde reformeras till mera jämlikt för gymnasie- och yrkesstuderanden. En för stor fokus på studentexamen gör det svårare för yrkesstuderanden att fortsätta till tredje stadiet. En för stor fokus på studentexamen hotar även gymnasiernas allmänbildande roll, eftersom studeranden måste taktikerna med valen av ämnen.
Socialdemokraterna: Tar inte ställning till frågan.
Sannfinländarna: Tar inte ställning till frågan.
Samlingspartiet: Vill göra det möjligt att avlägga ett gymnasiediplom i alla finländska gymnasier, och att gymnasiediplomet kan ersätta ett studentprov. Samlingspartiet ser betygsantagningen som en betydande väg till tredje stadiet.
Centern: Vill slopa förstagångskvoten för antagningen till tredje stadiet.
De Gröna: Tar inte ställning till frågan.
Vänsterförbundet: Vill göra det möjligt att avlägga ett gymnasiediplom i alla finländska gymnasier, och att gymnasiediplomet kan ersätta ett studentprov.
Svenska folkpartiet: Vill slopa förstagångskvoten för antagningen till tredje stadiet och anser att antagningsgrunderna till tredje stadiet inte borde i lika stor utsträckning styra studievalen i gymnasiet. SFP vill även reformera studentexamen till att mäta bättre allmänbildningen. SFP vill även utreda möjligheten att gymnasiediplom och examen inom den grundläggande konstutbildningen beaktas i antagningen till tredje stadiet.
Kristdemokraterna: Tar inte ställning till frågan.
Rörelse Nu: Vill ändra på antagningsreformen från 2020, eftersom den enligt Rörelse Nu lett till att unga måste göra val om framtiden i ett för tidigt skede.
7. Ska studerande stödas finansiellt mera?
Vad? För tillfället kan de flesta studeranden i Finland få tre olika typer av finansiellt stöd: studiepenning, allmänt bostadsbidrag och studielån. Jämfört med de andra nordiska länderna och tidigare årtionden är Finlands nuvarande nivå av stöd åt studeranden låg. Därför har många förespråkat höjt studiestöd, men kostnaderna skulle uppräknas vara höga.
Inkomstgräns: den summa pengar man kan tjäna under sina studier utan att man mister sitt studiestöd
FSS: Studiestödet borde höjas med 100 euro per månad, för att minska behov av studielån. I nuläget är speciellt yrkesstuderanden utsatta, eftersom de ofta måste flytta hemifrån för studierna och då är nuvarande nivån av studiestödet låg.
Socialdemokraterna: Vill höja studiestödet, men ger ingen exakt summa.
Sannfinländarna: Tar inte ställning till frågan.
Samlingspartiet: Tar inte ställning till frågan. Samlingspartiet förespråkar dock en nedskärning av bostadsbidraget åt studerande.
Centern: Tar inte ställning till frågan. Centern vill introducera en studielånsersättning för dem som flyttar till glesbygden efter studierna.
De Gröna: Vill höja studiepenningen med 100 euro per månad.
Vänsterförbundet: Vill höja studiepenningen med 100 euro per månad.
Svenska folkpartiet: Vill stegvis höja studiestödet. SFP vill även höja inkomstgränserna för studiestödet.
Kristdemokraterna: Tar inte ställning till frågan. KD vill höja stöden för studeranden med barn samt höja inkomstgränserna för studiestödet. KD vill också införa ett studielånsersättning för dem som får barn.
Rörelse Nu: Tar inte ställning till frågan. Rörelse Nu vill avskaffa inkomstgränserna för studiestödet.
SLUTORD OCH KÄLLOR
Nu har du kommit till slutet av valrapporten, hoppas du fann den nyttig! Kom ihåg att denna rapport är endast en överblick av partierna på några viktiga frågor för unga och att det finns många andra viktiga frågor.
Om du önskar att få veta mera om de olika partiernas ställningstaganden, rekommenderar vi att du kolla på de olika partiernas valprogram som denna rapport tagit sin information ifrån. Du hittar valprogrammen bakom de följande länkarna:
Socialdemokraternas valprogram 2023
Sannfinländarnas skuggbudget 2023 (på finska) och Utbildningspolitiska mål 2023 (på finska)
Samlingspartiets valprogram 2023 och Samlingspartiets skuggbudget 2023 (på finska)
Vänsterförbundets valprogram 2023
Svenska folkpartiets valprogram 2023
Kristdemokraterna valprogram 2023, Kristdemokraternas familjepaket 2023 (på finska) och Kristdemokraternas skuggbudget 2023 (på finska)
Rörelse Nu valprogram 2023 (på finska)
Om du vill lära dig mer om riksdagsvalen 2023 så rekommenderar vi att du till exempel läser nyheter om riksdagsvalen, gör en valmaskin eller lyssnar på en valdebatt.
FSS har som mål att engagera unga i samhällsengagemang eftersom att unga ska ha möjligheter att uttrycka sina åsikt i vårt samhälle!
Om du har frågor eller kommentarer gällande valrapporten så når du FSS via oss:
Cecilia Huhtala, förbundsordförande
044 980 7553 eller cecilia.huhtala@skolungdom.fi
Henri Winberg, politisk sakkunnig
044 258 8886 eller henri.winberg@skolungdom.fi
