Förra veckan publicerades en uppföljningsundersökning av antagningsreformen till högskolorna som togs i bruk 2020. I enlighet med reformen antas minst hälften av alla sökanden på basis av slutbetyg inom yrkesutbildningen eller studentexamen. Undersökningen visar att reformen haft både positiva och negativa sidor.  

-Unga har snabbare fått en studieplats vilket är en positiv utveckling. Reformen har dock också satt press på unga och det återstår att undersöka hur den påverkat ämnesvalen i gymnasiet, säger Alexandra Wegelius, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund.

Universiteten kommer också att förnya urvalsproven och granska poängsättningen av studentexamen vid den betygsbaserade antagningen. Den nya poängsättningsmodellen kommer att införas 2026.  

-FSS gläder sig över att universiteten ser över den betygsbaserade antagningen. Det här innebär bland annat att de som blir antagna på basis av betyg i fortsättningen inte behöver förbereda sig för urvalsprov, vilket är jättebra, menar Wegelius.   

Yrkesstuderandenas roll behandlades kortfattat i undersökningen och det som belystes var att andelen yrkesstuderande som antagits till högskolorna sjunkit.

-Det är en oroväckande utveckling som måste uppmärksammas. Yrkesstuderandena är också i en underlägsen position i och med att förhöjda vitsord i studentexamen beaktas men inte inom yrkesexamen och det här måste ändras, påpekar Wegelius.    

Alexandra Wegelius

förbundsordförande, FSS

050 466 1551

alexandra.wegelius@skolungdom.fi