Vilken roll tar du i en grupp?

Jag tar ofta ledar rollen och gillar att planera saker men tycker ändå om att delta i en grupp och sammarbeta. Det har jag fått mycket erfarenhet av eftersom jag har varit ordförande i vår skolas sks de två senaste åren och sitter med i flera styrelser, vilket innebär både att leda men även att sammarbeta och se till så att alla i gruppen känner sig sedda, hörda och viktiga. Jag är organiserad och bra på att få saker gjorda vilket jag anser som en viktigt egenskap om man ska jobba i en grupp. Att sammarbeta med människor som vill samma sak och jobbar aktivt är väldigt kul eftersom man ofta vill mot samma mål och får ha roligt på vägen och skapa nya gemenskaper. Min positiva och sociala sida anser jag som en styrka i en grupp.

Vad tycker du att FSS kunde göra för att nå ut till flera ungdomar i Svenskfinland?

Jag skulle vilja se mer av skolbesök i framtiden så att fler personer får veta om FSS och blir intresserade av att komma med. Jag har själv inte fått uppleva ett skolbesök vilket jag tycker är synd men jag tror de är ett bra sätt att nå ut till unga och väcka uppmärksamhet kring FSS och vad vi gör. Ett annat bra sätt skulle vara att ha fler evenemang för sks och eks, det var så jag kom i kontakt med FSS och blev fast för hur roligt det var och den gemenskap som fanns på Toppmötet. Så kontakten mellan FSS och skolorna är något jag tycker vi skulle kunna bygga på.

Vad skulle du vela utveckla inom utbildningen just nu? Till exempel hur ett visst ämne undervisas, hur studerande bemöts av lärare, etc.

Utbildningen är ett ämne jag verkligen vill jobba för. Att få chansen att påverka och göra utbildningen bättre är något jag brinner för. Jag har själv läs- och skrivsvårigheter vilket gör att jag har en annan förståelse för barn och unga som har det svårare i skolan. Att de just ska få mera hjälpmedel och hjälp i både undervisningen och vid provsituationer är något jag vill förbättra. Men även att det blir mer jämlikt mellan alla studerande oberoende vad man har för svårigheter. Lärarna skulle inte få favorisera de elever som är duktiga och lägga mer tid på dem utan istället lägga mer tid på de elever som har svårt och hjälpa dem bli bättre. Sen i provsituationer anser jag att exempelvis läs- och skrivsvårigheter eller annan svårighet ska tas i beaktande. På det sättet blir alla bedömda på ett rättvist sätt oberoende om man föddes med en svårighet eller inte.

Finska undervisningen är även något jag skulle vilja se en ändring i. Enligt mig lär man sig inte finska i skolan. Ja man läser ord och grammatik men sen när det faktist kommer till att använda språket kan man inte prata. Därför tycker jag att man endast ska läsa ord och fraser, prata, sjunga, spela och så vidare i lågstadiet så man lär sig att prata och använda orden man har lärt sig. Sedan när man börjar i högstadiet kan man börja läsa grammatiken då man har en bättre förståelse för vad man gör. Självklart behöver man läsa grammatik men jag tycker vi lägger allt för mycket tid på grammatiken i lågstadiet. Där förstår man ändå inte varför det blir på de sättet eller hur man ska använda grammatiken när man ska börja prata.