Finlands Svenska Skolungdomsförbunds mål inför Europa parlamentsvalet 2024

FSS målsättningar, förbundets tankar om hur EU kan bli ett bättre ställe för ungdomar.  Ett grönt EU År 2015 fastställdes i Parisavtalet ett internationellt överenskommet mål att begränsa den globala […]

FSS målsättningar, förbundets tankar om hur EU kan bli ett bättre ställe för ungdomar. 

Ett grönt EU

År 2015 fastställdes i Parisavtalet ett internationellt överenskommet mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius över förindustriella nivåer. 1,5 graders gränsen har länge varit en milstolpe som vi har strävat att undvika, och EU har haft som mål att hålla sig under denna gräns. I februari 2024 överskreds 1,5-graders gränsen för de senaste 12 månaderna för första gången. Nu krävs det kraftfulla åtgärder för att bromsa klimatkrisen och säkerställa en hållbar framtid för vår planet. Ansvaret för att vidta åtgärder ligger också hos EU-förvaltningen, som fastställer grunden för all lagstiftning inom EU-länderna.

  • EU ska vara klimatneutralt år 2040

Kan uppnås genom bland annat investeringar i förnybar energi och övergång från fossila bränslen. Budgeten för klimatfinansiering behöver ökas, och strategier ska regelbundet utvärderas och justeras.

  • EU ska vidta ambitiösa mål för att bekämpa biodiversitetesförlust

Öka skyddade land- och havsområden genom att stödja och finansiera Natura 2000 och andra storskaliga projekt skapade för att öka den biologiska mångfalden och stärka ekosystemen. Dessutom borde EU aktivt utveckla sin lagstiftning för att skydda utrotningshotade arter.

  • EU:s finansiering ska starkare riktas till bekämpning av klimatkrisen, hållbar utveckling samt forskning och nya innovationer

EU ska fortsätta ta åtgärder för att bromsa klimatkrisen. Enligt den europeiska klimatlagen måste EU-länderna minska utsläppen av växthusgaser med minst 55% till 2030 och vara klimatneutrala år 2050. För att detta skall uppnås måste EU stödja miljövänliga innovationer och ta beslut om fossila bränslen, utsläpp, transport och markanvändning samt skogsbruk eftersom dessa har en stor inverkan på krisen. 

  • EU ska öka samarbetet med den globala södern, bland annat med Afrika, speciellt gällande klimat- och utbildningsfrågor

Genom att stärka dialogen med den globala södern kan man identifiera och möjligtvis hitta lösningar på gemensamma utmaningar gällande klimat- och utbildningsfrågor. EU kan erbjuda den globala södern både ekonomisk hjälp i form av investeringar och lån, och teknisk hjälp i form av expertis och innovation.

  • EU ska öka sitt utvecklingsbistånd till mindre bemedlade länder

Eftersom fattigdom och dåliga förutsättningar påverkar den globala säkerheten genom exempelvis konflikter, är det en investering i sig att öka utvecklingsbiståndet till de mindre bemedlade länderna. Dessutom innebär ekonomisk tillväxt i mindre bemedlade länder ökade handels- och samarbetsmöjligheter för EU och dess medlemsländer. Vidare stärks EU:s roll och inflytande som en ledande global aktör, vilket i sin tur förbättrar EU:s möjligheter att påverka andra viktiga frågor som klimatkrisen. 

Ett studentvänligt EU 

Studerande är vår framtid. Vår satsning på elever-och studerande idag återspeglar hur våra samhällen ser ut om 50 år. I en allt mer globaliserad värld, och framförallt ett enat EU, är det viktigt att skapa förståelse för olika kulturer och miljöer för att främja samarbete över landsgränser. Detta behöver speciellt betonas under rådande osäkra tider.

  • EU ska möjliggöra kostnadsfria interrailbiljetter till alla som fyllt 18 år

Kostnadsfria interrailbiljetter till 18-år fyllda främjar kulturell förståelse och därmed tolerans över landsgränserna inom EU. Detta gynnar samarbetet inom EU på lång sikt, genom att unga från alla olika socioekonomiska bakgrunder har möjlighet att få intresse för och lära sig nya språk och kulturer genom att resa. Dessutom erbjuder tåg ett mer miljösmart alternativ till flyg, och biljetterna fungerar således som en åtgärd för att jobba närmare målet med ett klimatneutralt EU. För att underlätta mobiliteten borde EU satsa på att förbättra tågnätverk och tågförbindelser. 

  • EU ska öka finansieringen för Erasmus+ för att möjliggöra studentmobilitet åt fler elever och studeranden

Ökad finansiering för Erasmus+ främjar utbildningskvalitén, kulturell förståelse och språkfärdigheter. Dessutom ger det möjligheter för studeranden att nätverka och skapa värdefulla kontakter inom hela EU, vilket också stärker den europeiska identiteten. Detta i sin tur bidrar till en bättre sammanhållning, vilket på lång sikt gynnar EU:s enhetlighet.

  • EU ska öppna fler möjligheter och marknadsföra sig bättre för studeranden på andra stadiet och elever på grundskolans övre årskurser (åk 7-9) inom Erasmus+

I dagsläget är Erasmus+ mest aktuellt för högskolestuderande. Programmet borde också börja aktivera sig hos yngre ungdomar för att alla inte kommer att studera på högskolor och ge möjligheter redan i ung ålder att lära känna EU. Vilket skulle skapa större kontaktnätverk, ökad kännedom om länder och kulturer samt kunskap och öppnare världsbild. 

  • EU ska ytterligare förena examen inom EU och förenkla erkännandet av dessa

Examen utförda i det egna medlemslandet ska i högre grad kunna användas i övriga medlemsländer, med förutsättningen att examen uppfyller vissa fastställda kriterier.  EU ska förenkla processen för arbetskraftsinvandring så att personer med examen från ett annat medlemsland med lägre tröskel ska kunna arbeta utanför sitt hemland.

  • EU ska förbjuda oavlönad praktik och stödja arbetsgivare

Icke-vinstdrivande företag samt tredje sektorns organisationer ska få ekonomiskt understöd av EU för att finansiera praktik för unga. 

  • EU ska stödja fler elever och studeranden som flyr krig, politiskt våld eller förföljelse

EU behöver ge stöd åt fler elever och studeranden som flyr från krig, politiskt våld eller förföljelse. Dessa individer behöver få sina rättigheter tryggade och erbjudas skydd samt ekonomiskt stöd. Det är viktigt att EU stödjer elever och studeranden så att de kan fortsätta sin utbildning även under osäkra förhållanden och få leva i en trygg miljö. 

  • EU ska se till att ungdomar i EU ska få leva tryggt och ha möjligheten till kvalitativ utbildning, speciellt vid kriser och konflikter

Alla ska ha rätt till en trygg skolgång, även vid utmanande omständigheter behöver EU se till att elever-och studeranden har rätt till kvalitativ utbildning. 

Ett EU utan Youthwashing

I ett demokratiskt EU är det viktigt att så många invånare som möjligt är delaktiga i beslutsfattandet. Unga i åldrarna 0-19 år utgör upp till 20% av EU:s befolkning. Det är därför inte enbart viktigt att unga representeras, utan också att unga inkluderas aktivt i olika processer. Unga ska inte bara bjudas in till tillfällen, utan också få vara med i processer. För att säkerställa en inkluderande politisk miljö är det avgörande att unga känner att deras röster är betydelsefulla och att de har möjlighet att påverka beslutsprocesserna.

  • EU ska sänka rösträttsåldern i EU-val till 16 år

Genom att sänka rösträttsåldern i EU-val till 16 år stärks det politiska engagemanget bland unga. Då ungas röster hörs stärks demokratin, och vi får en tydligare bild av hur vi vill att framtiden skall se ut. Det är viktigt att framtiden – de unga, deltar i formandet av framtiden. 

  • EU-ungdomsinitiativ ska införas

Ett ungdomsinitiativ inom EU har potential att aktivt engagera unga i politiska frågor och betona att de har en verklig möjlighet att bidra till samhället och göra en märkbar skillnad. 

  • EU ska införa EU Youth Test för all EU-verksamhet

Genom att kontinuerligt utvärdera hur olika områden inom beslutsfattandet påverkar unga, kan EU garantera att dess åtgärder är relevanta och anpassade för även denna målgrupp. Ett EU Youth Test skulle vara en lämplig metod för att upplysa beslutsfattare om de ungas synvinkel på viktiga frågor.

  • Alla EU-länder ska ha ett aktivt och finansierat system av ungdomsdelegater

EU ska säkerställa att alla medlemsländer har möjlighet att ha egna ungdomsdelegater som representerar ungas röst i olika frågor. I nuläget ser det väldigt olika ut från land till land. Genom att utöka nätverket och se till att det finns en jämlik finansiering ökar man ungas representation i beslutsfattandet.

  • EU ska underlätta ansökningen av Erasmus-projektfinansiering för att möjliggöra att även små organisationer kan ansöka om finansiering

Det är svårt för många organisationer att söka finansiering eftersom ansökningsprocesserna är utmanande. Genom att skapa smidigare ansökningsprocesser kan EU stödja ungdomsverksamhet runt om i Europa. 

  • EU ska förverkliga FN:s 2250 resolutionen i sin verksamhet

Unga ska vara en aktiv del i beslutsfattandet i freds- och säkerhetsfrågor. Resolutionen erkänner att unga spelar en viktig roll i upprätthållandet och främjandet av internationell fred och säkerhet. Det är dags att låta ungdomar delta i alla frågor som berör deras vardag! 

  • EU ska satsa på direkt kommunikation till unga

Språket EU använder utåt behöver vara lättförståeligt och institutioner ska finnas tillgängliga på de kommunikationsplattformar som unga använder. Det är dags för EU att satsa på sin kommunikation riktad till vår målgrupp. Unga behöver också vara medvetna om aktuella ämnen inom EU. 

Mer läsning om EU-valet: