I Petteri Orpos regeringsprogram riktas de största nedskärningarna i de offentliga utgifterna mot socialskyddet och social- och hälsovårdstjänsterna. Många av nedskärningarna kommer att ytterligare förvärra situationen för unga och studerande som lider av effekterna av pandemin. Ungdoms- och studerandeförbunden uppmanar regeringen att överväga nedskärningarnas lämplighet och att granska deras övergripande inverkan på ungdomar, studerande och Finlands kompetensnivå.

Ungdomar och studeranden är relativt stora användare av sociala förmåner, särskilt bostadsbidrag, inkomststöd och studiestöd, eftersom deras arbetskarriärer vanligtvis är korta och unga personer har inte hunnit ackumulera förmögenhet. Till exempel ges allmänt bostadsbidrag och inkomststöd vanligtvis till ungdomar, även om de riktar sig till människor i alla åldrar.  Till exempel är mer än en tredjedel av mottagarna av allmänt bostadsbidrag unga.

Påtagliga nedskärningar i boendet

De planerade nedskärningarna av det allmänna bostadsbidraget kommer att drabba ungdomar och studerande. Den kombinerade effekten av nedskärningar och sänkningarna i stödet kommer att drabba särskilt hårt de ungdomar och studeranden som bor i storstäderna.

Petteri Orpos regering vill utveckla ett ekonomiskt attraktivt alternativ till det allmänna bostadsbidraget för studerande som gynnar samboende. Vi i ungdoms- och studentorganisationerna har i stor utsträckning krävt en mer individualiserad reform av bostadsbidraget, men för att vara rättvis bör det vara inom samma allmänna bostadsbidrag och inte minska förmånen.

Regeringsprogrammet framlägger ett mål om att utveckla ett ekonomiskt attraktivt alternativ till det generella bostadsbidraget som gynnar kollektivt boende. Det återstår att se vad detta kommer att innebära. Ungdoms- och studentorganisationer har i stor utsträckning krävt en mer individualiserad reform av bostadsbidraget, men detta behöver ske inom ramen för samma allmänna bostadsbidrag och inte genom att sänka förmånen.

Det finns också planer på att införa en självriskandel för boendekostnader i utkomststödet. Genom detta vill regeringen uppmuntra människor att leta efter billigare bostäder, som i verkligheten är nästan obefintliga. Dessutom är idén med en självriskandel i utkomststödet märklig, eftersom mottagaren av stödet inte ens får ha några inkomster eller tillgångar att betala med.  Självriskandelen är därför i huvudsak en nedskärning.

Samtidigt som bostadsbidragen skärs ner, undergrävs också byggandet av förmånliga bostäder. Nedskärningar från båda hållen kommer tillsammans att påverka boende för ungdomar och studeranden på ett sätt som verkar ha förbisetts. 

Principerna för utkomststöd för ungdomar skrotas

En omfattande reform av utkomststödet är också under beredning. Man strävar efter att göra stödet mer förpliktande för mottagaren och lättare att minska. Eftersom grunddelen i dag anses vara tillräcklig för ett människovärdigt liv bör nedskärningar inte göras på lätta grunder. Dessutom är det obegripligt att regeringen vill avskaffa skyldigheten att hänvisa klienten till en bedömning av servicebehovet, då stödet skärs ner. 

Hittills har arbetslöshetsersättningen varit villkorlig för ungdomar under 25 år utan yrkesutbildning. Dessa ungdomar har varit tvungna att ansöka om och få en studieplats för att få arbetslöshetsersättning. Dessa villkor kommer enligt regeringsprogrammet avskaffas och istället kommer samma åldersrelaterade villkor överföras till utkomststödet medan åldersgränsen höjs till 30 år. Dessa förändringar drabbar särskilt de ungdomar som redan är utsatta på grund av sitt behov av utkomststöd. 

Ungdomar bör vägledas till utbildning genom tjänster och utbildningssystem, inte genom att minska deras inkomster. Hotet om nedskärningar ger inte tillräcklig motivation att studera för ungdomar som inte har det från början. Ungdomar behöver morot istället för piska. 

Orpos regering vill också undersöka om en person som vägrar utbildning, arbete, tjänst eller skyldigheter kan nekas rätten till utkomststödet. Detta är ett mycket radikalt förslag som, om det går igenom, skulle lämna de mest sårbara och utsatta ungdomarna och studeranden utan något stöd alls. Detta kommer sannolikt att öka och fördjupa utslagningen av unga människor.

Endast genom att investera i studeranden kan Finlands kompetensnivå stiga.

Studerande är den enda grupp människor vars sociala trygghet till stor del består av lån. Under de senaste tio åren har beloppet av studielån fördubblats och beloppet av lån för nyutexaminerade har tredubblats. Finland har som mål att mer än hälften av alla unga ska ha en högskoleexamen 2030. Utbildningsnivån bland unga finländare har dock fortsatt att ligga under OECD-genomsnittet. Styrkan i det finländska utbildningssystemet har varit dess jämlikhet och tillgång för alla. Kommer det vara så i framtiden också? 

För att höja utbildnings- och färdighetsnivån krävs åtgärder inom både utbildningspolitik och social trygghet. Ingetdera kan ensam att lösa problemet. Målet med den framtida reformen av studiestödet bör därför vara att säkerställa att den tryggar försörjningen under studietiden, garanterar ett smidigt flöde av studier och en meningsfull studieväg för den studerandes välbefinnande och välbefinnande. Dessutom bör studiestödets lånebias elimineras. Vi hoppas att reformen baserar sig på dessa principer och inte bara på besparingar. Det skulle även vara ändamålsenligt att inkludera studerande i det nya allmänna bidraget, som ska kombineras med andra låga grundtrygghetsförmåner. 

I värsta fall kommer nedskärningarna i socialskyddet för unga och studerande både att förvärra den psykiska krisen bland unga och undergräva Finlands mål om högre kompetens och sysselsättning. Beslutsfattare bör fatta beslut som stärker jämlikheten mellan generationerna, inte försämrar den.

Suomen nuorisoalan kattojärjestö Allianssi

Finlands Svenska Skolungdomsförbund rf

Into – etsivä nuorisotyö ja työpajatoiminta ry

Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto – SAKKI ry

Suomen Lukiolaisten Liitto

Suomen Opiskelija-Allianssi – OSKU ry

Suomen opiskelijakuntien liitto – SAMOK ry

Suomen ylioppilaskuntien liitto (SYL)