6.10.2023

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf tackar för möjligheten att ge ett utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag om ändring av lagen om studiestöd. Målet med detta utlåtande är att diskutera de tre huvudområdena av regeringens förslag till lagändring. FSS representerar studerande vid andra stadiet och folkhögskolor, något som kommer att vara utgångspunkten för utlåtandet gällande regeringens proposition.   

Höjning av försörjarförhöjning:

Regeringens förslag att höja studiepenningens försörjarförhöjning har vissa positiva aspekter. Höjningen kan förbättra de ekonomiska förutsättningarna för studerande med barn i viss mån. Det är dock viktigt att kolla på helheten av regeringens politik för studerande med barn. Exempelvis påverkar regeringens nedskärningar på andra områden, såsom studiepenning och bostadsbidrag, den faktiska förbättring som åstadkoms med höjningen av försörjarförhöjningen. Detta innebär att regeringens åtgärder för att förbättra barnfamiljers ekonomiska situation, som beslutades i regeringsprogrammet, inte konkretiseras för studerande med barn utan förblir otillräckliga.

Höjning av nivån av statsborgen för studielån per stödmånad:

Regeringens förslag att höja nivån av statsborgen för studielån per stödmånad är i sig en välkommen åtgärd. Höjningen från 300 till 400 euro per stödmånad för studerande under 18 år och från 650 till 850 euro för studerande över 18 år är i sig befogad med tanke på den allmänna prisnivåhöjningen de senaste åren, särskilt sedan införandet av det nuvarande systemet med studiepenning och studielån år 2017.

FSS oroar dock sig över de långvariga konsekvenserna av höjningen av statsborgen. Höjningen av statsborgen kommer att leda till en ökad skuldsättning av studerande, särskilt då de flesta studerande lyfter studielån på grund av ekonomiska omständigheter. Det är värt att notera att antalet studerande med studielån har ökat de senaste åren, även bland dem på andra stadiet, vilket är oroande. Den totala summan av studielån i Finland är 6 miljarder euro, något som kommer att öka på grund av detta beslut. Skuldsättning i ung ålder, speciellt av studerande på andra stadiet, kan få långsiktiga konsekvenser för studerandes ekonomiska situation. Detta kan tydligt ses på det ökade antalet unga med betalningsproblem. Regeringen borde sträva efter att förbättra studerandes ekonomiska läge med egentliga stöd som studiepenning och allmänna bostadsbidrag istället för att skuldsätta den yngre generationen. FSS anser att dessa åtgärder strider mot regeringsprogrammets mål att öka finländarnas utbildningsnivå. FSS skulle vilja se en politik där andra stadiet studerande skulle få en tillräcklig nivå av studiestöd så att studielån inte skulle vara nödvändigt. Regeringens förslag har däremot motsatt effekt, med minskat stöd för studerande och ökad skuldsättning i ung ålder—något som har negativa följder för flera ungas ekonomiska förutsättningar att studera och därmed för regeringens mål att öka utbildningsnivån. 

Lyftandet av studielån:

Regeringens förslag att studielån kan lyftas i fyra rater för studerande på andra stadiet och folkhögskolor är en välkommen åtgärd. Detta kommer att jämna ut lyftandet av studielånet över året, vilket torde öka ansvarsfull spendering av studielånet. Denna åtgärd är väl genomtänkt och nödvändig, särskilt i ljuset av avgiftsfriheten på andra stadiet, vilket minskar behovet av att ta stora lån vid terminsstarten.