Finlands Svenska Skolungdomsförbund rf tackar möjligheten till att avge sitt utlåtande i förslag till regeringens proposition RP 75/2023 rd. 

FSS motsätter sig regeringens planer att indexjustera vissa förmåner och belopp som är bundna vid folkpensionsindex och levnadskostnadsindex. FSS representerar i detta sammanhang studeranden vid andra stadiet och folkhögskolor. Därför fokuserar detta utlåtande på konsekvenserna för vår målgrupp, främst gällande studiestödet och det allmänna bostadsbidraget. 

Studiestödet är en viktig och avgörande social förmån som möjliggör jämlika utbildningsmöjligheter för alla medborgare oberoende socioekonomisk bakgrund. Studiestödets huvudsakliga mål är att möjliggöra heltidsstudier, något som kan försvåras med regeringens indexfrysningar. Allt fler studerande jobbar vid sidan om studierna, något som förlänger studietiderna och sätter ökat press på studerande. Regeringens proposition kommer således att påverka negativt studerandes försörjning och likvärdiga utbildningsmöjligheter samt riskera att förlänga studietiderna och öka antalet studeranden som avbryter sina studier. 

Av alla dessa ovan nämnda orsaker är FSS oerhört oroad över regeringens kombination att indexfrysa studiestödet och det allmänna bostadsbidraget, samt RP 80/2023 plan om göra studiestödet mer lånebaserad med att öka de månatliga beloppen av studielånets statsborg. FSS är både orolig på propositionens konsekvenser på kort sikt, i form av bland annat på studerandes försörjning, men också på längre sikt, till exempel studerandes välmående och mentala hälsa, jämlika utbildningsmöjligheter samt med målet att öka utbildningsnivån FSS önskar sig att utskottet och riksdagen ser över även dessa konsekvenser i sin behandling av lagen, utöver att enbart kolla på de kortvariga finansiella konsekvenserna av lagen. 

Ökad klyfta i utbildningsmöjligheter 

Att frysa indexjusteringen av studiestödet skulle enligt förslaget skära ner 31,70 euro av stödet under denna regeringsperiod. Detta kombinerat med nedskärningarna i de allmänna bostadsbidraget innebär att regeringens åtgärder skär avsevärt ner studerandes försörjning. Studeranden lever ofta med begränsade ekonomiska resurser och är sällan i en position att kompensera för minskningen av studiestödets värde. Detta innebär att de redan sårbara grupperna i samhället skulle drabbas hårdast av denna åtgärd. Det resulterar även i en ökad klyfta i möjligheterna att studera mellan studeranden från olika socioekonomiska bakgrunder. 

Längre studietider 

I samverkan med nedskärningarna i de allmänna bostadsbidraget kommer studerandes inkomster sjunka anmärkningsvärt. Cirka hälften av studerande jobbar redan vid sidan av studierna, och under den senare tiden har vi sett en ökad andel jobb på bekostnad av studierna bland studerande, på grund av otillräckliga sociala förmåner. Därför är det sannolikt att detta förslag kommer att öka antalet studerande som jobbar vid sidan av studierna samt antalet timmar som sätts på jobb istället för studier. Konsekvensen av detta blir allt längre studietider och ökad risk för att studerande avbryter sina studier. 

Motverkar utbildningsmålen 

Minskningen av det reella värdet av studiestödet skulle medföra att många studeranden tvingas ta på sig större skuldbörda för att finansiera sina studier eller helt enkelt avstå från att studera på grund av försörjningssvårigheter. Detta skulle ha negativa konsekvenser för regeringens utbildningsmål, speciellt med målet att öka andelen unga med en examen från tredje stadiet.

I stället för att frysa indexeringen av studiestödet bör regeringen arbeta för att säkerställa att studiestödet förblir i takt med inflationen och kostnadsutvecklingen. Detta skulle garantera att utbildningsmöjligheterna förblir tillgängliga och rättvisa för alla och att vi kan fortsätta att investera i våra ungdomars framtid och i samhällets utveckling som helhet. Att frysa indexeringen av studiestödet är ett steg i fel riktning och vi uppmanar beslutsfattare att ompröva denna skadliga åtgärd. Med denna motivering motsätter FSS regeringens proposition om indexjustering av vissa förmåner.