Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf tackar för möjligheten att avge sitt utlåtande angående HE 80/2023 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd. FSS uttrycker sin djupa oro över den kraftigt ökade andelen lån i studiestödet och dess påverkan på studerandes försörjning och skuldtagning, särskilt när regeringen samtidigt försämrar andra förmåner för studerande, såsom studiestödet och de allmänna bostadsstödet. FSS är också orolig över förslagets långsiktiga påverkan på studerandes försörjning, likvärdiga möjligheter att studera, med målet att höja ungdomars utbildningsnivå och för ungas möjligheter att bilda familj, bygga förmögenhet och skaffa den första bostaden.

Höjning av försörjarförhöjningen

Förslaget föreslår en höjning av studiestödets försörjarförhöjningen med 30 euro per månad, vilket skulle resultera i en försörjarförhöjningen på 141,63 euro per månad. Därmed skulle totalt studiestödet för studerande med minderåriga barn  vara 421,01 euro per månad. FSS stöder den föreslagna ändringen eftersom det är viktigt att samhället stödjer studerande med barn att kombinera studier och barnskötsel samt ekonomin för studerande med minderåriga barn. 

Det är ändå viktigt att betrakta den ekonomiska helhetsbilden för studerande med minderåriga barn. FSS uttrycker sin djupa oro över konsekvenserna av regeringens andra försämringar på studerandes förmåner för studerande med minderåriga barn. Regeringens beslut att indexfrysa studiestödet och indexfrysa och nedskära de allmänna bostadsstödet kommer att försämra försörjningen för många studerande med minderåriga barn, vilket höjningen av försörjarförhöjningen inte helt kompenserar.

Höjning av statsborgen för studielån

Regeringens förslag att höja det månatliga beloppet av statsborgen för studielån är i sig en bra reform, med tanke på att den senaste höjningen skedde år 2017. FSS är dock oroligt över de långsiktiga effekterna av höjningen av studielånsbeloppen. FSS uttrycker sin djupa oro över den kraftiga ökningen av andelen lån inom studiestödet och dess påverkan på studerandes försörjning och skuldsättning. Ökningen av lånebördan inom studiestödet kommer att öka studerandes skuldbörda, särskilt när allt fler studerande tvingas ta studielån på grund av försämringar av andra förmåner för studerande.

Antalet studielån har fördubblats sedan år 2017 och uppgår nu till över 6 miljarder euro. Den individuella skuldbördan för studerande har ökat, och de växande räntekostnaderna påverkar också för tillfället stort studerandes ekonomi. En undersökning från år 2022 ger en indikation på situationen, redan 46% av studerande tror att de kommer att utexamineras med över 20 000 euro i studielån. Samtidigt upplever allt fler unga att ekonomiska svårigheter hindrar deras studier, deras antal tredubblades mellan åren 2009 och 2019.

Det primära målet med studiestöd är att möjliggöra heltidsstudier. Den kraftiga ökningen av antalet lån inom studiestöd har de senaste åren lett till att allt fler studerande arbetar vid sidan om sina studier. För närvarande arbetar redan cirka hälften av studerande vid sidan om sina studier. Ökningen av lånebördan kan därför leda till längre studietider, vilket också har en betydande samhällsekonomisk kostnad. Därför anser FSS att regeringens förslag är i konflikt med regeringsprogrammet, där målet är att höja de finländska ungdomars utbildningsnivå.

FSS är också orolig över de långsiktiga effekterna av förslaget på studerandes försörjning, lika möjligheter att studera och möjligheten att bilda familj, bygga förmögenhet och skaffa den första bostaden. Samtidigt är FSS oroligt över effekterna av förslaget på attraktionskraften för lågavlönade branscher. Påverkar reformen exempelvis ungas vilja att utbilda sig till lågavlönade branscher, till exempel till social- och hälsovårdssektorn, där inkomsterna kan vara låga men skuldbördan efter studierna blir ännu större? Dessa branscher lider redan av brist på arbetskraft, och förslaget kommer inte nödvändigtvis förbättra deras attraktionskraft i ungas ögon. Sammantaget skulle FSS därför vilja se en mer omfattande utvärdering av förslagets effekter på unga, särskilt på lång sikt.

FSS vill också uppmärksamma följande stycke i regeringens förslag som lyder som följande:

“I de nordiska länderna uppmuntras de studerande till heltidsstudier genom ett studiestöd som utbetalas till den studerande själv och som består av såväl en studiepenning som ett stöd i låneform. Studiestödet för högre utbildning är till övervägande del lånebaserat i Finland, Sverige, Norge samt Island och till övervägande del studiepenningsbaserat i Danmark. Vid en jämförelse av stödet för högskolestuderande som är myndiga och bor självständigt är studiepenningens andel i Finland, Sverige och Island ungefär en tredjedel av hela studiestödet. I Finland kan studiestödets och bostadsbidragets maximibelopp för närvarande, beroende på kommungrupp, uppgå till högst ca 1 204 euro (279,38+650+275 euro/mån.) eller 1 335 euro (279,38+650+406 euro/mån.) per månad. Bostadsbidragets andel kan således uppgå till 23—30 procent av maximibeloppet. I de övriga nordiska länderna uppgår studiestödet för närvarande i regel till maximalt 1 200—1 500 euro per månad.”

FSS anser att det är problematiskt att direkt jämföra det finländska studielånesystemet med de andra nordiska länderna, eftersom det finns en avgörande skillnad i systemen. Finland skiljer sig från de övriga nordiska länderna genom att våra studielån endast är statligt garanterade lån, medan studielånen i de andra nordiska länderna i huvudsak är statliga lån. Därför är studielån i Finland mycket marknadsbaserade. Statliga lån i de andra nordiska länderna gör att studielånen i dessa länder är fördelaktigare för studerande när det gäller återbetalning av lån, räntor och möjligheter att ändra återbetalningsplanen för lånet. Därför anser FSS att det inte är rimligt att jämföra situationen för finska studerande direkt med de andra nordiska länderna på grund av de betydande skillnaderna i lånens natur.

Ändringar i lyftandet av studielån för andra stadiets studerande

Regeringens förslag att ändra lyftandet av studielån till fyra låneposter för andra stadiets studerande är i sig en välkommen åtgärd. Reformen kan öka ansvarsfull användning av studielån och därigenom minska studerandes skuldsättning, men den löser inte de grundläggande orsakerna till studerandes skuldsättning. FSS är orolig över skuldsättningen hos andra stadiets studerande som en konsekvens av  höjningen av studielånet för andra stadiets studerande. Skuldsättningsproblem för andra stadiets studerande har redan ökat sedan studiestödsreformen år 2017, något som måste noggrant beaktas då andra stadiets studerande skuldsätts ytterligare på grund av detta regeringens förslag.