Under maj och juni 2025 fick elever från grundskolans övre årskurser och andra stadiets studerande i svenskfinland svara på en enkät framställd av Finlands Svenska Skolungdomsförbunds politiska utskott. Enkäten handlade om ungas påverkan i samhället och totalt svarade 641 ungdomar på den. 

På frågan om man tycker att vårt samhälle är jämlikt svarade 55,7% att det är ganska eller mycket jämlikt. 13,2% ansåg att det var mer ojämlikt och 31,2% var neutrala. Man fick sedan vidare motivera sitt svar om man ville. De flesta var överens om att vi i Finland har det ganska jämlikt i internationell jämförelse, men det fanns också en del förbättringsområden. Många svarade att det finns en ojämlikhet mellan män och kvinnor, både i form av sexism och olika löner. En del var också eniga om att negativa stereotyper kopplat till exempelvis etnicitet eller sexualitet ännu lever kvar. I många av dessa svar poängterades det att vår lag är rätt jämlik men att det finns negativa sociala normer som vi som medborgare måste jobba på.

Respondenterna fick också frågan om de tycker att de kan påverka tillräckligt i skolan. En överväldigande majoritet, 58,2%, var osäkra medan endast 25,3% var positiva och 16,5% negativa. 

På följande fråga, “Vet du hur man kan påverka på internationell nivå?”, hade 42,9% ungefärlig eller bra koll och 57,1% svarade att de inte direkt eller alls visste.   

Vi frågade också om respondenterna upplever att andra lyssnar då de vill påverka. 46,8% upplever att andra lyssnar ibland och 39,3% oftast eller alltid. 13,8% svarade att folk sällan eller aldrig lyssnar då de försöker påverka.

Vidare fick de ett par frågor om elevkårsverksamheten. 70,5% uppgav att de har ganska bra eller bra koll på vad elevkåren gör i deras skola och 29,5% att de inte riktigt visste vad elevkåren gör. 51,1% av de svarande ansåg också att elevkåren i deras skola gjorde tillräckligt medan 12,5% inte var lika nöjda. 36,3% var neutrala. De svarande fick här möjlighet att återigen motivera sina svar. Många önskade att elevkåren skulle ordna mer evenemang och temadagar. Intresset för mer rastaktiviteter var också stort. 

I enkäten fanns också två frågor där man fick ta ställning på en skala från ett till fem.

Den första av dessa handlade om hur viktigt man tycker att demokrati är. Där fördelades svaren som följande: 1 – 4,1%, 2 – 3,9%, 3 – 21,4%, 4 – 27,8% och 5 – 42,9%.

Den andra frågan handlade om hur man ser på framtiden, där 1 var negativt och 5 var positivt. Här blev resultatet följande: 1 – 5,0%, 2 – 9,2%, 3 – 36,8%, 4 – 34,8% och 5 – 14,2%.

Inför det nya läsåret finns det alltså rum för utveckling. Aktiva elevkårer som lyssnar på eleverna och förgyller skoldagen med rolig och engagerande verksamhet står tydligt på önskelistan. Med en hyfsat positiv framtidstro är det möjligt att krossa negativa normer och tillsammans bygga ett starkare och mer inkluderande samhälle.