Hur kan man genomföra en högkvalitativ reform om man inte får använda några pengar alls?

Petteri Orpos regering vill genomföra en totalreform av studiestödet. Enligt regeringsprogrammet är målet att trygga studerandes försörjning under studietiden, stärka incitamenten samt stödja studerande att utexamineras inom utsatt tid.

Arbetsgruppen för beredningen av reformen jobbade i ett år fram till 30.1.2025 då förslagen överlämnades till ungdomsminister Sandra Bergqvist. Andra stadiets studerandeförbund är tacksamma för ett smidigt samarbete, men finner bristen på tillräckliga resurser och ambition för en totalreform av studiestödet beklagligt.

I arbetsgruppen lyfte studerandeförbunden regelbundet fram sina förslag till utveckling av studiestödet. Till arbetsgruppens slutgiltiga förslag hör bland annat utveckling av lånesäkerheten, indexering av stöden och ett förnyande av modellen för hur vårdnadshavares inkomster beaktas. Förbunden tackar arbetsgruppen för de förslagen. Till följd av den snäva tidsramen och begränsade resurser finns det dock en överhängande risk att totalreformen blir på hälft.

Arbetsgruppen skulle ha haft en ypperlig chans att presentera en genomgripande reform av studiestödet. Strukturen för lagen om studiestöd är från 1990-talet, och behöver verkligen byggas om. Tidsramen var dock för snäv: under ett års tid skulle arbetsgruppen klarlägga ramvillkoren, utreda effekterna och utarbeta utvecklingsförslag. Följaktligen hann man inte utreda effekterna av olika alternativ gällande exempelvis ungas mentala hälsa och ork

påpekar ordförandena för andra stadiets studerandeförbund.

För att lyckas genomföra en totalreform krävs även arbetsro. Exempelvis visade sig effektbedömningar och att ta fram utredningar vara utmanande för arbetsgruppen till följd av den utsatta tidsramen. Vidare hann man endast behandla vissa helheter ytligt, däribland hur läroavtalsstudier ska kunna kombineras med studiestöd samt utvecklandet av studerandeboende och skolresestödet. Mitt under arbetet bestämde regeringen Orpo att begränsa rätten till skolresestöd enbart till dem som berörs av den kostnadsfria utbildningen, samt att förflytta tillbaka studerande till studiestödets bostadstillägg istället för att låta studerande ta del av det allmänna bostadsbidraget, som alla andra grupper i samhället.

På grund av målen för att balansera den offentliga ekonomin är det tänkt att reformen ska genomföras kostnadsneutralt. Kostnadsneutralitet innebär att slutsumman mellan de utgifter som förorsakas av förändringarna och kostnadsbesparingarna ska vara noll.

Hur kan man genomföra en högkvalitativ reform om man inte får använda några pengar alls? Vi förstår behovet av anpassningar i statsbudgeten, men reformen lämnar främst en dålig eftersmak utan en tydlig riktning eller resurser för att pröva och utveckla.”

funderar ordförandena.

Andra stadiets studerandeförbund kräver att regeringen Orpo under vårens halvtidsöversyn bearbetar arbetsgruppens förslag och börjar verkställa dem. Andra stadiets studerandeförbund anser att åtgärder för att få bukt med utmaningar relaterade till studielånet är det mest centrala. I och med den förlängda läroplikten är det allt viktigare att införa metoder för att förhindra minderårigas skuldsättning, utan att samtidigt hindra unga från att bli självständiga. Nivån på studiepenningen för studerande med låga inkomster måste dessutom vara tillräckligt hög.

Vidare anser förbunden att det är viktigt att höja vårdnadshavarnas inkomstgränser för att få bort alltför omfattande behovsprövning. Vårdnadshavarnas inkomster får dock inte påverka stödet för studerande som är myndiga eller bor självständigt. I det fortsatta arbetet kring studiestödsreformen måste studerandeförbunden, som är sakkunniga gällande studerandes vardag och ekonomi, hållas starkt delaktiga.

Andra stadiets studerandeförbunds utvecklingsförslag för studiestödet finns i sin helhet HÄR. Förbunden har under januari-februari 2024 då arbetsgruppens inledde sitt arbete utvecklat gemensamma förslag utifrån sitt målprogram.

Tilläggsinformation:

Ordförande Niko Partanen, Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS (050 322 7715, niko.partanen@skolungdom.fi)

Ordförande Veikka Ormio, Suomen Lukiolaisten Liitto (050 377 9700, veikka.ormio@lukio.fi)

Ordförande Totti Snellman, Suomen Opiskelija-Allianssi – OSKU (044 322 4892, totti.snellman@osku.fi)

Ordförande Patrik Tanner, Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto – SAKKI (044 753 0581, patrik.tanner@sakkiry.fi