Regeringens beslut om nedskärningarna på 120 miljoner inom yrkesutbildningen kommer få stora negativa konsekvenser. När möjligheterna att minska på de fasta kostnader som hyror och material är mycket begränsade, kommer man bli tvungna att tumma på utbudet och kvalitén.
– I praktiken talar vi om större undervisningsgrupper, mindre individuell handledning och återkommande permitteringshot. Risken är också att utbildningar tvingas lägga ner, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund.

Att hävda att de aktuella inbesparingarna inte skulle drabba de läropliktiga som tar sin första examen, stämmer inte.
– Ser vi till yrkesutbildningen på svenska har vi några få aktörer och flera av dem har en integrerad verksamhet. Undervisningen är ofta organiserad så att det sitter både unga och vuxna i bänkraderna samtidigt. Inbesparingarna kommer obönhörligen att drabba alla, säger Damlin.

Yrkesutbildningen blir mindre attraktiv
Lärartjänsterna inom yrkesutbildning är hotade. Enligt lärarfacket OAJ:s kalkyler skulle nedskärningen kunna innebära en minskning med cirka 1600 lärare. Det här leder till att andelen självstudier ökar.
Med tanke på att stödbehovet inom yrkesutbildningen har ökat markant, är både FSL och FSS upprörda.
– Studerande inom yrkesutbildningen lyfter konstant fram hur viktigt det är att få tillräckligt med individuell hjälp och stöd. Samtidigt väcks oro över att resurserna inte räcker till inom yrkesutbildningen. Hur kan man då motivera ytterligare nedskärningar när det redan finns en begränsad mängd resurser? säger Niko Partanen, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund.
Att skära ner på yrkesutbildningen, särskilt när det gäller lärare som ger individuellt stöd, kan få konsekvenser för ungas hälsa och lärande.
– Vi unga behöver individuellt stöd för att lära oss, särskilt i yrkesutbildningar där praktiskt lärande är centralt, eftersom vi behöver vägledning för att lära oss specifika färdigheter och tekniker. Att skära ner på individuellt stöd kan också påverka ungas hälsa negativt; en ung person behöver uppmärksamhet från en trygg vuxen. Om allt sker på distans, vem kan då den unga personen få hjälp av? Allt det här kan också göra yrkesutbildningar mindre attraktiva för framtida sökande, säger Partanen.
Christoffer Wiik, lärare på Axxell, misstänker att nedskärningarna leder till att fler avbryter studierna och att illamåendet i samhället ökar.
– Gäller det läropliktiga som inte klarar av studierna blir det inte billigare utan kostnaden flyttar och det behövs mer pengar för att få studerandena integrerade i samhället på ett bra sätt.

Yrkesutbildningen kan inte möta samhällets behov
Nedskärningarna leder till att yrkesutbildningen får allt svårare att möta samhällets behov av yrkesskicklig arbetskraft. Arbetstagarnas möjligheter till kompetensutveckling och branschbyte försämras, vilket är bekymmersamt för individen och hela välfärdssamhället.
Finland behöver yrkesskickliga som kan upprätthålla välfärden och servicen också på svenska i framtiden.
– Med tanke på det växande behovet av arbetskraft är det ofattbart att regeringen åter än gång minskar på finansieringen av yrkesutbildningen. Finland behöver investeringar inom utbildningen för att trygga välfärden och skapa ekonomisk tillväxt. Regeringen saknar en tro på utbildningens kraft, säger Damlin.

Nedskärningar samtidigt som stora reformer
Flera stora reformer som berör både finansieringsmodellen och stödsystemet är på kommande inom yrkesutbildningen samtidigt som man genomför omfattande nedskärningar. FSL ifrågasätter om beslutsfattarna gjort en tillräcklig konsekvensbedömning gällande yrkesutbildningen.
– Erfarenheten säger att när de ekonomiska utsikterna är osäkra riskerar det att leda till ytterligare nedskärningar eller återhållsamhet i nödvändiga investeringar hos anordnarna av utbildning, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare på FSL.

Ta kontakt
Inger Damlin, ordförande för FSL
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300

Niko Partanen, ordförande för FSS
niko.partanen@skolungdom.fi
tfn 045 844 4660